Grammatik

Te-form

Ru-verb

Byt ru mot te:
食べる・食べて

U-verb

u, tsu, ru

会う・会って
待つ・待って
とる・とって

mu, bu, nu

読む・読んで
遊ぶ・遊んで
死ぬ・死んで

ku, gu

書く・書いて
泳ぐ・泳いで

su

話す・話して

undantag:

行く・行って
する・して
くる・きて

I-adjektiv

Byt ut avslutande i mot kute.
楽しい・楽しくて
いい・良くて (oregelbundet)

Na-adjektiv

Lägg till de på slutet (utan na)
元気・元気で

Substantiv + desu

Lägg till de efter substantivet (istället för desu)
車です・車で


Te-iru

Te-form + iru:

Te-iru-betydelser

Verbsemantik

  1. Kontinuerligt tillstånd
  2. Tidsbegränsade skeenden
  3. Omedelbara ändringar av tillstånd

1. Tillstånd

...

2. Skeenden

Jag studerar (just nu)
私は勉強しています🔈

Jag studerar (läser en kurs e.d., men jag studerar inte nödvändigtvis just nu, i denna sekund.)
私は勉強しています🔈

Jag studerar på fredag varje vecka
私は毎週金曜日にべんきょうします🔈

3. Tillståndsändringar

Jag sätter mig
私はすわります🔈

Jag sitter
私はすわっています🔈

Ser du solen gå ner?
夕陽を見ているか? (AKB48)🔈

Vinden blåser
風は吹いている (AKB48)🔈

Vanliga uttryck


Verbstam

Verbstam kan formas genom att ta verbets masu-form och ta bort masu

Exempelvis


Ni-iku

Att beskriva om man förflyttar sig för att göra något kan göras så här:
[Destination] ni/he [syfte, med avslutande verb i stamform] ni [iku | kuru | kaeru]

Exempelvis


Uppslagsform

Verb

Ru-verb: verbstam + ru

U-verb: verbstam - i + u

Adjektiv

Substantiv + desu


Kortformer

Verb

Nutid, jakande

Uppslagsform
書きます・書く

Nutid, nekande

Ru-verb

Uppslagsform - ru + nai
食べる・食べない

Vingar behövs inte
翼はいらない (AKB48)

U-verb utom verb som slutar med mora u

Uppslagsform - u + anai
書く・書かない
泳ぐ・泳がない
読む・読まない
死ぬ・死なない
持つ・持たない
話す・話さない
呼ぶ・呼ばない
作る・作らない

U-verb som slutar med mora u

Uppslagsform - u + wanai
買う・買わない

Övriga

する・しない
くる・こない
ある・ない

Dåtid, jakande

Utgå från te-form, men byt te/de till ta/da

Ru-verb

食べる・食べた

U-verb

u, tsu, ru
会う・会った
待つ・待った
とる・とった

mu, bu, nu
読む・読んだ
遊ぶ・遊んだ
死ぬ・死んだ

ku, gu
書く・書いた
泳ぐ・泳いだ

su
話す・話した

undantag:

行く・行った
する・した
くる・きた

Dåtid, nekande

Utgå från motsvarande nutid och byt avlutande i mot katta

I-adjektiv

Nutid, jakande

Uppslagsform
楽しいです・楽しい

Nutid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Dåtid, jakande

Samma som jakande långform, men utan desu.

Dåtid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Na-adjektiv

Nutid, jakande

Samma som långform, men ersätt desu med da.

Uppslagsform + da
好きです・好きだ

Nutid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Dåtid, jakande

Samma som långform, men ersätt desu med da.

Dåtid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Substantiv + desu

Nutid, jakande

Substantiv - desu + da
電車です・電車だ

Nutid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Dåtid, jakande

Samma som långform, men ersätt desu med da.

Dåtid, nekande

Samma som nekande långform, men utan desu.

Vardagsspråk


To omoimasu, to itteimashita

För att citera någon så använder man ett uttryck på kortform + to följt av verb beroende av citattyp, to omoimasu (jag tror), to itteimashta (dom sa), to kakimashita(hen skrev) osv.

För nekande konstruktioner (jag tror inte att ...), är det vanligast att använda nai to omoimasu, snarare än to omoimasen.
鳥肉が好きだと思います。🔈
よしこは着物が好きだと言っていました。🔈


Nai de kudasai

Var snäll och låt bli att: nekande kortform + kudasai
走らないでください🔈


Verb och adjektiv som substantiv

Om man vill använda verb eller adjektiv som substantiv, t ex för att tala om vad man tycker om en aktivitet, så tar man kortformen + no.


Ndesu

För att markera att ett uttalande är en förklaring eller anledning, kan man haka på ett avslutande ndesu. Bussen kom inte, därför... Uttalandet ska vara på kortform, direkt följt av ndesu (eller nda i vardagligt språk):
Varför är du sen? バスが来なかったんです。🔈
Na-adjektiv och substantive får ett na mellan predikat och ndesu, dvs nandesu (eller nanda).
Varför spelar du så högt? この音楽が好きなんだ🔈


Tsumorida, avsikt

Verb, kortform + tsumorida = Jag har för avsikt att ...
NMB48の山本彩は歌いつもりです。🔈


Deshou

Deshou avslutar en mening i betydelsen förmodligen, troligen.

Verb och i-adjektiv

Använd kortform (jakande eller nekande) följt av deshou.

Na-adjektiv och substantiv

Använd basform + deshou. Dvs inga na eller da eller no emellan.

Frågor

Inga konstigheter, man kan använda deshouka

Kortform och vardagsspråk

Kortformen är darou. Frågor blir dashou med frågeintonation, ofta förkortas det till dasho.


Tai

För att uttrycka förhoppning eller önskan kan man använda tai:
[Verbstam] + tai desu
I ett uttryck med partikeln wo kan man byta wo till ga, men det är valfritt. Tai används normalt bara i första person.
会いたかった 🔈(AKB48)

Böjningar

Verb + tai böjs som ett i-adjektiv.


Taitoitteiru

Att citera någon annans önskan fungerar som man kan förvänta sig, [verbstam] + tai + toitteiru.


Tagatteiru

För att utrycka "jag tycker att det verkar som att X vill..." kan man använda verbet tagaru i teiru form. T ex tagatteimasu.


Kara

Kara i betydelsen därför.
[Situation]. [anledning] kara.
[Anledning] kara, [situation].
Anledning kan vara på lång- eller kortform.
走りますから、話しません。🔈
これはかわいいから、買うだよ。🔈

Kara kan också betyda från, t ex trilla ner från ett träd:
木から落ちる🔈
上からマリコ 🔈(AKB48)


Node

[Anledning] node, [situation]. Det betyder därför, dvs ungefär samma sak som kara. [Anledning] skrivs på kortform, om det är ett na-adjektiv eller substantiv så skjuter man in ett na, precis som man gör för ndesu.
優しいので、好きです。🔈
好きなので、待ちます。🔈


Sugiru

Sugiru är ett ru-verb, och kan användas på verbstam för att markera att något är överdrivet, för mycket. Det har alltid en negativ klang, så att t ex använda sugiru för att säga "för bra" skulle betyda för bra på ett dåligt sätt.
早く食べすぎました。🔈
運転しすぎてはいけません。🔈
Man kan använda det för adjektiv också, och då faller avslutande i respektive na bort:
車は高すぎます。🔈
僕たちは元気すぎます。🔈
好きすぎて (WOW WOW WOW…)🔈 - Kibouteki Refrain, AKB48


Kotoga aru

Kortform, dåtid + kotogaaru indikerar att något hänt tidigare, dvs något har hänt mig, eller jag har gjort något, någongång. Eller i nekande form, aldrig hänt eller gjort. T ex jag har bestigit Fuji eller jag har aldrig skolkat.
富士山にのぼったことがあります。🔈
クラスをサボったことがありません。🔈


Tari

[Aktivitet 1] tari [aktivitet 2] tarisuru
Jag [Aktivitet 1] och [Aktivitet 2], bland annat.
Aktivitet + ta (ta:et i tari) är kortformen, dåtid. Det avslutande suru:et är verbet suru, och hela konstruktionen kan behandlas som ett sådant verb avseende verbböjningar, användning som te-from osv.


Substantiv ya substantiv

Man kan lista substantiv genom att länka med ya. Det är i så fall en exempellista (dvs kan vara ofullständig).
私の家は自転車や車があります。🔈


Substantiv to substantiv, person to

Man kan lista substantiv genom att länka med to. Det är en komplett lista, till skillnad från ya.
カタカナとひらがなと漢字を書きます。🔈
Man kan säga "t ex", tatoeba, om man vill använda to utan att listan är komplett.
たとえばひらがなと漢字を書きます。🔈

To kan också användas för att markera vem man gör något med.
私は友達と映画を見ます。🔈


Ga eller ha

X が Y = det var X som gjorde Y.
X は Y = Beträffande X, så gjorde hen Y.


Nanimo, nanika, och liknande

Nani, doko och dare följer samma mönster:
[Någon-ord]ka[partikel] för frågor och jakande
[Ingen-ord][partikel]mo för nekande
Partiklarna ha, ga, och wo utelämnas dock helt.


De

De kan användas för att markera vilket färdmedel eller vilket verktyg man använder.:
はしで
車で
テレビで
ラジオで
英語で


Mada...teimasen

Mada...teimasen = har inte...ännu.


Naru

Naru (u-verb) betyder "att bli", och fungerar med adjektiv och substantiv. Ta bort avlutande i respektive na för adjektiv.
i-adjektiv: lägg på kunaru
na-adjektiv och substantiv: lägg på ninaru

青くなる
好きになる
学院生になる


No som pronomen

Ett substantiv efter ett adjektiv kan ersättas med no om det redan nämnts i konverationen och det är klart vad som åsyftas.

På liknande sätt kan man utelämna ett substantiv i en "vanlig" no-konstruktion, dvs X no Y blir X no.
ー私の自転車早いです。🔈
ーあなたの赤いですか。🔈


Fysiska attribut

I japanska är det mer naturligt att säga "jag har långt hår" än "mitt hår är långt".
Istället för: 私の髮は長いです。🔈 Använd: 私は髪が長いです。🔈
(Men båda sätt är grammatiskt korrekta.)

Idiomatiska uttryck


Houga iidesu

Houga iidesu avlutar en mening, och talar att man borde eller inte borde göra något, och att det vore dumt att inte följa rådet.

Du borde göra

Följer verb på jakande kortform, dåtid.

Du borde inte göra

Följer verb på nekande kortform, nutid.


Jämförelser

Två saker

X nohouga Y yori [egenskap] = X är mer [egenskap] än Y

Y yori X nohouga [egenskap] = X är mer [egenskap] än Y

夏のほうが冬より暑いです。🔈
冬より夏のほうが暑いです。🔈

X to Y [docchi | dochira] nohouga ga [egenskap]= Vilket är mer [egenskap], X eller Y?

X to Y [docchi | dochira] ga [egenskap] = Vilket är mer [egenskap], X eller Y?

Tre eller fler

[Lista]nonakade X ga ichiban [egenskap] = X är mest [egenskap] av [Lista]

[kategori]nonakade X ga ichiban [egenskap] = X är den mest [egenskap] [Kategorin]


Nakerebaikemasen och nakyaikemasen

Ikemasen betyder ungefär "du kan inte gå", och nakereba/nakya "om du inte". Tillsammans betyder det måste. Det används på uttryck på kortform nekande - nai
勉強しなければいけません。🔈