Den här sammanställningen är just det, en sammanfattning, och har inte som måla att komma med ingående förklaringar. Istället är det tänkt som en lätt repetition av det egentliga kursmaterialet. Jag förutsätter att du kan kana, men ofta finns även kanji-versionen; det kan vara bra att vänja sig vid hur det ser ut, även när det är för tidigt att memorera alla olika kanji. Det är dessutom praktiskt om du vill repetera om ett år eller två, när du har lärt dig fler kanji.
Textbok kap. 1
です brukar inte räknas som verb i japanskan, även om det har en liknande funktion. Ett vanligt mönster är [ämne] は [egenskap] です, "jag beträffande trött är" -> "Jag är trött".
よこさんは先生【せんせい】です。
Textbok kap. 1
Fraser avlutas ofta med en partikel, för att markera frasens funktion. Exempel på funktioner är ägande ("min"), ämne(angående), subjekt, objekt, destination(till). En partikel är hårt knuten till den fras som den avslutar, även uttalsmässigt, och eventuella skiljetecken som ",", kommer efter partikeln. En sorts partiklar, som kallas satsfinala partiklar, kommer sist i satsen.
Textbok kap. 1
En fras + partikeln は indikerar vilket ämne som diskuteras. Det påminner ytligt om subjekt, men är inte samma sak, frasen kan t ex förbli aktuell i efterföljande meningar. Obs! Som partikel uttalas は som wa!
先生【せんせい】は日本人【にほんじん】です。
Textbok kap. 1
I japanska saknas plural och bestämd form. T ex bil, bilen, bilar, och bilarna översätts alla närmast till 車・くるま, och det är sammanhanget som avgör vad som avses (eller inte, ibland är det otydligt).
Textbok kap. 1
Om man avslutar en mening med か, så förvandlas meningen till en fråga. Om man bara lägger på か, så blir det en ja/nej-fråga, ungefär samma effekt som att gå från "Det är ..." till "Är det...".
先生【せんせい】は日本人【にほんじん】ですか。
Textbok kap. 1
X は何ですか・はなんですか är en fråga, "Vad är X?". Vad är ditt nummer?
Textbok kap. 1
何時ですか・なんじですか är en fråga, "Vad är klockan?". Det går att precisera, t ex "Vad är klockan nu".
Textbok kap. 1
X は何歳ですか・はなんさいですか är en fråga, "Hur gammal är X?".
Textbok kap. 1
何年生ですか・なんねんせいですか är en fråga, "Vilket år läser du (t ex på universitet)?".
Textbok kap. 1
Substantiv の substantiv. の är en partikel, och indikerar ägande (genitiv), men i vid bemärkelse. Det går att ha kedjor med flera の, som i "Kalles systers sak". の-frasen modifierar efterföljande substantiv, d v s det sista substantivet är det satsen handlar om. Det är lätt att göra fel, men om man jämför med svenska, försök tänka på samma sätt, d v s historie-boken snarare än boken om historia.
Textbok kap. 1
あの... är ett utfyllnadsord som tyder på viss osäkerhet, t ex för att man inte vill störa, eller att utsagan är tentativ.
Textbok kap. 1
Standarduttryck, ungefär "Jaha" eller "På så vis".
Textbok kap. 1
När man räknar upp siffror, kan man skjuta in ett no, ungefär som man kan säga ett, två och tre. I telefonnummer säger man ofta の mellan varje siffergrupp.
🔈イチニノサン - Ett, två, tre (AKB48)
Textbok kap. 1
När man refererar till den person man pratar med använder man oftast inte du (anata), utan namn eller titel. Du kan användas om man inte vet namnet, eller i informella sammanhang.
Textbok kap. 1
Ord som används för saker/platser hos talaren. T ex: koreha X desu, den här är X; kono X ha Y desu, denna X är Y; kokoha X desu, det är X här.
Textbok kap. 2
Ord som används för saker/platser hos lyssnaren. T ex: soreha X desu, den hos dig är X; sono X ha Y desu, den där X hos dig är Y; sokoha X desu, det är X där hos dig.
Textbok kap. 2
Ord som används för saker/platser som inte är hos talaren eller lyssnaren. T ex: areha X desu, den där är X; ano X ha Y desu, den där X är Y; asokoha X desu, det är X där.
Textbok kap. 2
Frågeord för saker/platser. T ex: doredesuka, vilken är det; dono X ha Y desuka, vilken X är Y; X ha dokodesuka, var är X.
Textbok kap. 2
dareno X desuka = Vems X är det? X är ett substantivuttryck.
Textbok kap. 2
X (substantiv) mo, X också. mo är en partikel och måste följa direkt på substantivet. Musse är en mus, Mimmi är också en mus.
Textbok kap. 2
Substantiv X ha Y janaidesu = X är inte Y. Jämför med ~desu.
Textbok kap. 2
Substantiv X ha Y jaarimasen = X är inte Y. Mer formellt än ~janaidesu.
Textbok kap. 2
Substantiv X ha Y dehaarimasen = X är inte Y. Jämför med ~janaidesu, mer formellt och lämpligt att använda i skrift.
Textbok kap. 2
Satsfinal partikel, markerar att jag inte är så säker på att satsen stämmer. Jag vet mindre än den jag pratar med. ne kan ha andra funktioner och nyansskillnader också.
Textbok kap. 2
Satsfinal partikel, markerar att jag är säker på min sak. Jag vet mer eller bättre än den jag pratar med.
Textbok kap. 2
Om man kombinerar yo och ne (och det måste vara i den ordningen), så vill man kanske få medhåll av den man pratar med. Kunskapsmässigt är man på jämbördig nivå.
Textbok kap. 2
Xwokudasai = Ge mig X, tack. Används för konkreta objekt.
Textbok kap. 2
Xwoonegaishimasu = Ge mig X, tack. Lite finare än okudasai, och kan även användas för mer abstrakta tjänster.
Textbok kap. 2
Xwodouzo = Varsågod, här är X. Kan också användas när man väntar på en handling, t ex onamae wo douzo = Jag behöver ditt namn.
Textbok kap. 2
När man pratar om verb i japanska brukar man utgå från uppslagsformen, som är den form man hittar i ordlistor och lexikon. Alla verb (på uppslagsform) slutar på ljudet u, i modern japanska finns verb som slutar på ru, u, ku, su, tsu, mu, bu, gu och nu. Omvänt är dock inte alla ord som slutar på u verb.
Textbok kap. 3
Det finns två stora grupper av verb, ru-verb och u-verb. Bortsett från de två oregelbundna verben (se nedan), så är alla verb, som inte är ru-verb, u-verb. Kortfattat är ru-verb verb som slutar på ljuden iru eller eru, om det inte är ett undantag. Med andra ord: Om ett verb inte slutar på eru eller iru så vet man att det är ett u-verb. Annars är tumregeln att det är ett ru-verb, men man måste lära sig undantagen. Att man delar upp verb i dessa två grupper beror på att de oftast böjs på var sitt sätt i olika sammanhang.
Textbok kap. 3
Det finns två oregelbundna verb, kuru (komma), och suru (göra). Båda två kan ingå i sammansatta verb, t ex studera, benkyousuru, består av ordet för studier, benkyou, + suru.
Textbok kap. 3
Ru-verb: Uppslagsform minus ru + masu. U-verb minus u + imasu, där minus u innebär att man byter verbets avslutande tecken, t ex ku -> ki, su -> shi. För de oregelbundna verben gäller att suru blir shimasu, och kuru kimasu. Detta är den böjning man använder för både nutid och framtid,
Textbok kap. 3
Ru-verb: Uppslagsform minus ru + masen. U-verb minus u + imasen, där minus u innebär att man byter verbets avslutande tecken, t ex ku -> ki, su -> shi. För de oregelbundna verben gäller att suru blir shimasen, och kuru kimasen. Den här böjningen används för förfluten tid.
Textbok kap. 3
Om man tar bort masu från ett verb på icke-dåtidsform, så kallas den del som blir kvar för verbstam. Jag kommer att använda begreppet för att förklara andra koncept senare i texten.
Textbok kap. 3
Verb som beskriver en aktiv handling, t ex gå, springa, titta, har två tolkningar när man använder icke-dåtid (masu-form): 1. Vana, jag brukar springa, 2. Framtid, jag ska springa.
Textbok kap. 3
Partikel som markerar direktobjekt. Obs! Som partikel uttalas wo som o (och i modern japanska är wo alltid en partikel, utom möjligen i extremt ovanliga namn).
Textbok kap. 3
Partikel som talar om var något sker.
Textbok kap. 3
Partiklar som talar om destination för en handling. I den här funktionen betyder ni och he ungefär samma sak. Observera att he uttalas e när den används som partikel.
Textbok kap. 3
ni används för vissa tidsuttryck, ibland valfritt, ibland obligatoriskt. ni används alltid för datum, klockslag, månad, år osv. Det används aldrig för relativa tidsangivelser som idag, imorgon,, igår, och inte heller för återkommande tider som varje dag, varannat år osv. För delar av dag, morgon, kväll t ex, samt veckoslut är det valfritt, men oftast utelämnat. Även för ungefärliga (goro) tidsangiveler är det valfritt.
Textbok kap. 3
Verb på formen icke-dåtid, nekande + frågemarkören ka kan fungera som en inbjudan.
Textbok kap. 3
Verb, kopula, eller ett adjektiv, och tillhörande satsfinala partiklar kommer sist i meningen, men i övrigt är det ganska fritt hur man disponerar meningen. Om det finns ett ämne, så kommer det oftast först, men det är inget krav.
Textbok kap. 3
Adverb som ofta, ibland, varje dag, läggs ofta till direkt efter ämnesfrasen (eller först om den saknas), och används utan partikel. Om det är infrekvent, t ex sällan, aldrig, så paras adverbet med en nekande verbform.
Textbok kap. 3
Om man introducerar ett ämne utan att avsluta meningen, så inbjuder man samtalspartnern att uttala sig om ämnet, t ex -Angående mat? -Låt oss äta!. Du kanske känner igen det från vanliga hälsningar som konbanha, som troligen har det här ursprunget.
Textbok kap. 3
När man beskriver rörelse, så utgår man från sig själv, så när vi i svenska skulle säga jag kommer bort(kuru) till dig, så säger man i japanska jag går (iku) till dig.
Textbok kap. 3
Chotto betyder en aning, lite. Att direkt säga nej till ett erbjudande skulle ofta uppfattas som oartigt, så istället säger man chotto..., det är en aning...(obekvämt). Märk väl att det fortfarande ska tolkas som ett definitivt nej.
Textbok kap. 3
Det finns X, där X är en tänkande varelse (djur, människor), kan utryckas enligt mönstret: X ga imasu. Vill man tala om plats också blir det: P ni X ga imasu. Uttrycket används inte bara för existens, utan även t ex för att säga att man har vänner, släkt osv, samt om man har en katt t ex.
Textbok kap. 4
Det finns X, där X inte är en tänkande varelse, kan utryckas enligt mönstret: X ga arimasu. Vill man tala om plats också blir det: P ni X ga arimasu. Uttrycket används inte bara för existens, utan även t ex för att säga att man har saker, t ex att man har bil.
Textbok kap. 4
Man kan fråga efter en plats enligt detta mönstret: X hadokodesuka, där X är ett substantiv. Var är stationen.
Textbok kap. 4
XhaYnoZdesu, föremål X är Y (ovanför, till höger, etc.) i förhållande till föremål Z. Cykeln(X) är framför(Z) bilen(Y).
Textbok kap. 4
XhaYtoZnoaidadesu, X är mellan Y och Z.
Textbok kap. 4
Både yoko och tonari betyder bredvid, men om man använder tonari måste båda föremålen vara av samma typ, t ex mössan är bredvid hatten funkar, men mössan är bredvid kylskåpet kräver yoko.
Textbok kap. 4
Dåtid av ~desu är ~deshita.
Textbok kap. 4
Dåtid av ~janaidesu är ~janakattadesu.
Textbok kap. 4
Dåtid av ~jaarimasen är ~jaarimasendeshita.
Textbok kap. 4
Dåtid av ~dehaarimasen är ~dehaarimasendeshita.
Textbok kap. 4
Verb, dåtid böjs till ~mashita istf ~masu, jämför med verb, icke-dåtid.
Textbok kap. 4
Verb, dåtid, nekande böjs till ~masendeshita istf ~masen, jämför med verb, icke-dåtid, nekande.
Textbok kap. 4
Partikeln mo kan användas till annat än substantiv, t ex aktiviteter och tidpunkter. Mo ersätter partiklarna ha, ga, och wo, men inte i andra fall, istället används båda partiklarna, t ex nimo.
Textbok kap. 4
X jikan = X timmar. Uttrycket bildar ett substantiv, men används utan partikel. Jag väntade två timmar.
Textbok kap. 4
X jikanhan = X och en halv timme. Uttrycket bildar ett substantiv, men används utan partikel. Jag väntade en och en halv timme
Textbok kap. 4
X jikangurai = Ungefär X timmar. Uttrycket bildar ett substantiv, men används utan partikel. Jag väntade runt två timmar.
Textbok kap. 4
X wotakusan = många X. X är direktobjekt.
Textbok kap. 4
takusan X = många X. X är direktobjekt.
Textbok kap. 4
to binder ihop substantiv. X och Y = X to Y.
Textbok kap. 4
to P = tillsammans med P. Ett vanligt mönster är: P1 ha p2 to X = P1 gör X tillsammans med P2.
Textbok kap. 4
X nomae kan betyda mittemot, på andra sidan gatan.
Textbok kap. 4
X nomukai kan betyda mittemot, på andra sidan gatan.
Textbok kap. 4
Som hörs på namnet, så slutar i-adjektiv på i, men alla adjektiv som slutar på i är inte i-adjektiv. ii, bra, är en sammandragning av yoi, och alla böjningar baseras på yoi, motsvarande gäller kekkoi och ett fåtal andra sammansatta adjektiv baserade på yoi/ii.
🔈Icke-dåtid: Uppslagsform. Ex. kawaii desu
Nekande: Stam + kunai. Ex. kawaikunai
Dåtid: Stam + katta. Ex. kawaikattadesu
Nekande dåtid: Stam + kunakatta. Ex. kawaikunakatta desu
Undantag (ii, kekkoii)
🔈Icke-dåtid: iidesu
Nekande: yokunaidesu.
Dåtid: yokattadesu.
Nekande dåtid: yokunakattadesu
Textbok kap. 5
Istället för ~kunaidesu kan man använda ~kuarimasen. Det är verbet aru som används, så motsvarande för nekande dåtid, ~kunakattadesu blir ~kuarimasendeshita.
Textbok kap. 5
Se textbok.
Textbok kap. 5
Se textbok.
Textbok kap. 5
Se textbok.
Textbok kap. 5
Man kan använda ~mashouka för föreslå en aktivietet. Bildas av verb-utrycks-stam + mashouka. Jfr med ~mashouka i betydelsen erbjuda hjälp.
Textbok kap. 5
Man kan använda ~mashou för föreslå en aktivietet. Bildas av verb-utrycks-stam + mashou. Jfr med ~mashouka, ska vi...
Textbok kap. 5
Se textbok.
Textbok kap. 5
Ru-verb: ~る -> ~て. U-verb: ~う, ~つ, ~る -> ~って, ~む, ~ぶ, ~ぬ -> ~んで, ~く -> ~いて, ~ぐ -> ~いで, ~す -> ~して. Undantag, verb: 行く -> 行って, する -> して, 来る・くる -> 来て・きて.
🔈食べる・食べて-
🔈会う・会って-
🔈待つ・待って-
🔈とる・とって-
🔈読む・読んで-
🔈遊ぶ・遊んで-
🔈死ぬ・死んで-
🔈書く・書いて-
🔈泳ぐ・泳いで-
🔈話す・話して-
🔈行く・行って-
🔈する・して-
🔈くる・きて-
Textbok kap. 6
Byt avlutande い mot くて, ~い -> ~くて. Undantag: ii, och sammansatta ord som innehåller ordet ii (Obs! inte ii generellt, bara om ordet ii, bra, ingår): ~いい -> ~良くて・よくて.
🔈楽しい・楽しくて-
🔈いい・良くて- (oregelbundet)
Textbok kap. 6
Byt avlutande な respektive です mot で: Adj + な -> adj + で. Subst + です -> subst + で.
🔈元気・元気で-
🔈車です・車で-
Textbok kap. 6
Använd verb på te-form + ください, för att be om något, artigt.
Textbok kap. 6
Använd verb på te-form + もいいです, för att ge tillåtelse, artigt.
Textbok kap. 6
Använd verb på te-form + もいいですか, för att be om tillåtelse, artigt.
Textbok kap. 6
Använd verb på te-form + はいけません, för bestämt förbjuda något, används t ex ofta i regler och påbud och andra offentliga sammanhang.
Textbok kap. 6
'Och' för verb. Använd verb på te-form + resten, för att kedja ihop verbuttryck i samma mening, dvs verbuttrycket X på te-form + verbuttrycket Y. Man kan kedja många uttryck. Sista verbuttrycket, som då uppenbarligen inte är på te-form, bestämmer dåtid/ickedåtid.
Textbok kap. 6
En mening som avslutas med kara förklarar varför föregående eller efterföljande mening inträffade eller kommer att ske osv: Situation. Förklaring kara. eller Förklaring kara, situation.
Textbok kap. 6
Man kan använda ~mashouka för att erbjuda hjälp. Jfr med ~mashouka i betydelsen Ska vi...
Textbok kap. 6